Beskrivning
Antenors grav är en medeltida baldakingrav i centrala Padua, framför prefekturens palats: en sarkofag på kolonner under ett kägelformat tak, som medeltiden ville skulle vara graven efter den trojanske hjälte som grundade staden.
Sarkofagen, av lokal sten, är omkring 2,3 meter lång och från 300–400-talen. På den slipade ytan lät notarien och poeten Lovato de’ Lovati hugga in de verser som knyter den till myten om Troja. Det kägelformade taket från 1283–1284 påminner om kupolerna på det närbelägna Basilica del Santo.
Enligt traditionen hittades kistan 1274 när man grävde grunden till ett härbärge, tillsammans med ett svärd och en guldskatt. En profetia som tillskrevs Merlin lekte med namnen på byggmästaren, Capra (”get”), och Lovato, ”Lovo” (”varg”).
Analyser har daterat benen till mellan 135 och 430 e.Kr.: en man på omkring femtio år, cirka 1,70 meter lång, vars hjärna enligt forskarna hade avlägsnats efter döden, en ovanlig sed under romersk tid. Antenor var det alltså inte.
Sarkofagen, av lokal sten, är omkring 2,3 meter lång och från 300–400-talen. På den slipade ytan lät notarien och poeten Lovato de’ Lovati hugga in de verser som knyter den till myten om Troja. Det kägelformade taket från 1283–1284 påminner om kupolerna på det närbelägna Basilica del Santo.
Enligt traditionen hittades kistan 1274 när man grävde grunden till ett härbärge, tillsammans med ett svärd och en guldskatt. En profetia som tillskrevs Merlin lekte med namnen på byggmästaren, Capra (”get”), och Lovato, ”Lovo” (”varg”).
Analyser har daterat benen till mellan 135 och 430 e.Kr.: en man på omkring femtio år, cirka 1,70 meter lång, vars hjärna enligt forskarna hade avlägsnats efter döden, en ovanlig sed under romersk tid. Antenor var det alltså inte.